Syftet med detta examensarbete var att belysa lärares perspektiv på ett flerstämmigt klassrum. Fyra frågeställningar ställdes upp kring dialog i undervisningen, nämligen: 1) Lärares uppfattningar om dialog, 2) Lärares metoder i ett Dialogiskt klassrum, 3) Lärarens betydelse i ett Dialogiskt klassrum och 4) Svårigheter med ett Dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frågeställningar intervjuades sex lärare. Från intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lärarna ansåg att dialog är väsenligt för att ett lärande ska kunna ske.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares syn på skrivprocess och skrivundervisning. Jag redovisar i inledningen skrivprocessens huvudkomponenter, men också den processbaserade pedagogikens fördelar såväl som de svårigheter den kan möta i praktiken. Min metod biestod i att genomföra öppna intervjuer med fyra lärare. I resultatet framkom en rad svårigheter som läraren upplever med en processorienterad skrivpedagogik, framför allt att eleverna uppvisar bristande förståelse för skrivprocessen och kanske i synnerhet för dess responsdel. Det framgick emellertid att ingen av lärarna uttryckte förståelse för betydelsen av att etablera ett tryggt och dialogiskt klassrumsklimat som en grundförutsättning för en fungerande skrivpedagogisk undervisning.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning.Syftet med litteraturstudien är att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbättra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De två frågeställningar som lades till grund för studien är: 1. Vilka argument finns för och emot att använda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

I den svenska skolan är tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmån för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var därför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i två klasser som läste svenska som andraspråk i årskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de två observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna låtits integrera läsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av läraren konsekvent användning av autentiska och öppna frågor, uppföljning och positiv bedömning.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades:1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva undervisningsmodellen Flippat klassrum och öka förståelsen för lärares handlande och de övertygelser som kan ligga bakom deras val att använda sig av undervisningsmodellen i svenska matematikklassrum i årskurs 7-9 samt gymnasiet våren 2013. Eftersom strävan med denna undersökning var att finna kvalitativt skilda beskrivningar av lärarnas uppfattningar av undervisningsmodellen användes kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. För att kunna analysera och beskriva lärarnas uppfattningar av fenomenet Flippat klassrum genomfördes undersökningen med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lärare som använder sig av undervisningsmodellen Flippat klassrum intervjuades. Utifrån denna empiriska undersökning blev resultatet att det fanns flera olika uppfattningar kring undervisningsmodellen Flippat klassrum.

Syftet med denna studie har varit att få insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan läggas upp för att nå ett Dialogiskt klassrum, under de senare skolåren. Vår intention har även varit att undersöka vilka arbetsmetoder som är vanligt förekommande hos de lärare som ingått i undersökningen. Undersökningen bygger på intervjuer med sex pedagoger, varav hälften verksamma på grundskolan och hälften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur är utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. Lärarnas intention är att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det används även metoder som främjar envägskommunikation.

Uppsatsen Röst och inskription. Utkast till den inre monologens teckenteori kan sammanfattas som ett försök att beskriva och förklara strukturella och funktionella egenskaper hos inre monolog (i engelsk litteratur inner speech), samt relatera dessa egenskaper till ?yttre?, dialogiskt talspråk. En axial grundtanke som löper genom hela undersökningen är att monologen inte utan vidare låter sig reduceras till en enkel formel som ?talspråk minus röst? etc., utan att monologen bör anses betingad av andra lingvistiska förutsättningar, bland vilka frånvaron av fysisk röstbildning bara är en bland flera faktorer..

Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever.Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen.Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare tänker när de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som är viktiga när de utformar sina klassrum. Studien avser att ge små verklighetsbilder av lärarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till några generella slutsatser. Det är en kvalitativ studie som undersöker några lärares personliga tankar i ämnet.Studiens material består av sex intervjuer genomförda med lärare i årskurs ett till tre. Dessa lärare har besvarat frågor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.Resultatet visar att lärarna utformar sina klassrum utifrån elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssätt lärarens själv har och målen med utformningen är att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen är utformade skiljer sig därför åt emellan de olika lärarnas rum..

Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever utvecklar ett funktionellt andraspråk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lång tid andraspråkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gällande elevernas språkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in på band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som är mest språkutvecklande för andraspråkselever. Resultatet visar att pedagogerna använder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för språkinlärningen.

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet är aktuellt i vårt mångkulturella samhälle. Forskningsstrategin tar utgångspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna använder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av hur två lärare verksamma i årskurs ett och tre på två olika skolor undervisar. Syftet är att undersöka vilka metoder två olika lärare använder sig av för att lära ut kunskap till sina elever och hur de använder sig av sina metoder. Frågeställningarna är följande: Vilka metoder för lärande använder lärarna? Hur använder sig de två lärarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lärare kan använda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger på erfarenhetslärande, Dialogiskt klassrum och learning by doing.